Rekommendationer för omställning till en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi 2026

Sverige behöver stärka både konkurrenskraft och försörjningstrygghet samtidigt som omställningen till ett hållbart samhälle accelereras. Den cirkulära ekonomin är ett strategiskt verktyg för att minska beroendet av importerade råvaror och produkter, öka resiliensen i globala värdekedjor och minska miljö- och klimatpåverkan. Delegationen för cirkulär ekonomi har under 2025 identifierat fyra områden där de finns behov av åtgärder från regeringen. Delegationen uppmanar även regeringen att garantera de grundläggande förutsättningarna som behövs för att omställningen ska bli verklighet.

Grundläggande förutsättningar och fyra rekommendationer

Svenskt näringsliv har god förmåga att ställa om utifrån nya förutsättningar vilket är en konkurrensfördel i tider av nya regelverk och ökad osäkerhet kring tillgång på råvaror. Men, mot bakgrund av att den cirkulära ekonomin spänner över ett brett spektrum av politikområden krävs ett tydligt, samordnat och långsiktigt politiskt ledarskap för att realisera det systemskifte som omställningen förutsätter. Långsiktiga och likvärdiga villkor, är med andra ord, helt avgörande för att de grundläggande förutsättningarna ska finnas på plats. Följande rekommendationer överlämnades till regeringen i mars 2026.

  • Ta ett tydligt ledarskap i omställningen genom att säkerställa att svensk lagstiftning konsekvent främjar cirkularitet och att Sverige upprätthåller en fortsatt hög ambitionsnivå inom EU-samarbetet. Både genom att säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor och genom att vara pådrivande i EU-förhandlingarna avseende exempelvis Clean Industrial Deal och Green Deal, som rör cirkularitet, innovation och konkurrenskraft.
  • Säkerställa att arbetet med omnibus-paketen är väl avvägt med minskade administrativa bördor och förenklade regelverk där det är möjligt, utan att miljö- och hållbarhetslagstiftning urholkas. Regelverket ska fortsatt vara en drivkraft för cirkulär omställning och konkurrenskraftiga svenska företag.
  • Tillgodose behovet av en nära och kontinuerlig dialog mellan regering och näringsliv i arbetet med lagstiftning och nya styrmedel.
  • Utforma ekonomiska styrmedel så att cirkulära lösningar premieras och linjära alternativ successivt tappar konkurrensfördelar i linje med principen ”lätt att göra rätt och svårt att göra fel”. Pris på primära respektive återvunna råvaror behöver styra mot resurseffektiv användning. Delegationen har, bland annat i arbetet med cirkulära nycklar, identifierat ekonomiska styrmedel som ett av de mest centrala och effektiva verktygen att utreda vidare för att driva omställningen.

Uppdatera den nationella strategin för cirkulär ekonomi

Den svenska regeringen bör ta fram en uppdaterad strategi för cirkulär ekonomi med tillhörande handlingsplan för att tydliggöra mål, strategi och ambition på området. I en uppdaterad strategi bör sambandet mellan en cirkulär ekonomi och de positiva effekterna på råvaruförsörjning, resiliens, geopolitik och fler arbetstillfällen betonas. Delegationen för cirkulär ekonomi står till förfogande i arbetet med att uppdatera befintliga eller ta fram nya handlingsplaner för en cirkulär ekonomi.

Komplettera Sveriges miljömål

Delegationen föreslår en översyn av miljömålen och anser att nya mål bör införas som en del av Sveriges miljömål för att på ett bättre sätt omfatta den cirkulära ekonomins olika aspekter och därmed säkerställa maximal nytta.

Sätt mål för minskad förbränning

Delegationen föreslår införande av ett nytt etappmål om minskad förbränning av resurser med potential för återvinning. Det är ett område som Sverige har nationell rådighet över.

Ta fram en uppföljningsplan

En tydlig och resurssatt plan för uppföljning av de mål och aktiviteter som angetts i den nationella strategin med tillhörande handlingsplaner behövs. Uppföljning kan med fördel göras med hjälp av data som samlas in via Eurostat men sannolikt behöver den kompletteras med ytterligare nyckeltal. Resurser krävs också till de myndigheter som ska ansvara för uppföljningsarbetet.

Höj kraven på upphandlande myndigheter

Skärp kraven på upphandlande myndigheter att bidra till en cirkulär ekonomi genom upphandling samt att följa upp efterlevnaden av ställda krav. Uppföljningen är central för att säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor och motverka att oseriösa leverantörer gynnas på bekostnad av seriösa, i linje med regeringens nya färdplan. Anpassa kravnivå till organisationsstorlek.

Vidareutveckla cirkulära krav och kriterier

Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla krav och utvärderingskriterier kopplat till cirkulär resurshantering, så att de sätts på ett verkningsfullt och långsiktigt gynnsamt sätt. Utvecklingen bör göras i dialog med leverantörer. Delegationen betonar särskilt vikten av att utveckla tilldelningskriterier som ett sätt att testa nya krav och uppmuntra innovativa lösningar.

Utveckla stöd till upphandlande organisationer

Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att i större utsträckning stödja upphandlande organisationer i deras strategiska inköpsarbete, inklusive att sprida kunskap om stödmaterial inom offentlig sektor. Delegationen föreslår även att en stödfunktion införs som kan ge stöd till mindre offentliga verksamheter avseende utformning av upphandlingskrav och utvärderingskriterier.

Tillsätt en utredning med syfte att säkerställa att svensk lagstiftning bidrar till cirkulär ekonomi

Sveriges lagstiftning bör reformeras för att fullt ut stödja en konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. En utredning bör tillsättas för att säkerställa att avfallshierarkin genomsyrar lagstiftningen. Den behöver även undersöka på vilket sätt reglerna kan förenklas för berörda aktörer. Vidare måste den säkerställa att regelverket är samstämmigt med bestämmelser i EU-direktiv och med internationella konventioner. Allt det här är nödvändigt för att kunna främja mer hållbara cirkulära affärsmodeller.

Ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över hur en nationell resurs- och avfallssamordning kan utformas

Delegationen för cirkulär ekonomi ser behov av mer dialog och samverkan mellan myndigheter och näringsliv för effektivare implementering av lagstiftning. Mer dialog och samverkan möjliggör för svenska aktörer att bidra med inspel under pågående EU-förhandlingar och annan regelutveckling och därmed möjlighet att säkerställa att lagstiftningen främjar cirkulär utveckling snarare än att motverka den. Naturvårdsverket är en lämplig myndighet för den här samordningen och bör tilldelas resurser för uppdraget.