Låt ROT-avdraget underlätta Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi
Regeringen presenterade den 15 april vårändringsbudgeten där en av de största satsningarna, en tillfällig höjning av ROT-avdraget, upptar 40 procent av budgeten. Samtidigt som regeringen betalar ut miljarder kronor i ROT-avdrag, ett ekonomiskt stöd som idag saknar krav på miljöförbättrande åtgärder, står bygg- och renoveringssektorn för omkring 20 procent av Sveriges klimatutsläpp och är en stor förbrukare av naturresurser.
ROT-avdraget infördes 2008 för att stimulera sysselsättning, minska svartarbete och stödja hushållens investeringar i sina bostäder. Avdraget har haft effekt på arbetsmarknaden, men saknar i dag koppling till de miljö- och klimatutmaningar vi står inför. Att riva ut fullt fungerande kök för att ersätta dem i förtid med nya i trendiga färger är lika berättigat till ROT-avdrag som att tilläggsisolera ett äldre hus eller vidta underhåll som förlänger livslängden på ett tak. Det saknas incitament för konsumenten att välja mer hållbara och cirkulära lösningar.
Det finns många goda exempel på cirkulära och hållbara lösningar inom byggsektorn. Vi måste styra efterfrågan och utbud i en riktning som stödjer klimatmålen och ger miljövinst, utan att göra avkall på sysselsättning. Här har ROT-avdraget potential att bli ett kraftfullt verktyg och bidra till en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.
ROT-avdraget bör reformeras för att bidra till en cirkulär ekonomi genom att ställa krav på att miljöprestandan höjs:
- Prioritera åtgärder som minskar energianvändningen
Premiera renoveringar som syftar till att minska energiförbrukning – såsom tilläggsisolering, byte till energieffektiva fönster eller installation av värmepumpar. - Premiera återbruk, cirkulära materialflöden och förlängd livslängd
Premiera bevarande och återbruk av byggmaterial och förlängning av livslängden för befintliga byggnadsdelar. Detta minskar uttag av nya resurser, avfall och behovet av nyproduktion. - Koppla ROT till giftfria material
ROT-avdraget bör premiera produkter/material med grundläggande krav på materialens miljöpåverkan. Exempelvis bör miljömärkta färger och isolering utan farliga ämnen premieras. - Komplettera med stöd för reparation av andra produktgrupper
En sådan satsning skulle komma fler konsumentgrupper till del samtidigt som en bredare grupp av näringsidkare skulle få förutsättning att utveckla sin verksamhet. Till exempel kläder, möbler, elektronik. - Öppna upp avdraget för bostadsrättsföreningar
ROT-avdraget kan idag inte nyttjas av bostadsrättsföreningar. Renoveringar av exempelvis stammar, ventilationssystem eller fönster, förlänger prestandan för byggnaden och genomförs av bostadsrättsföreningar, inte enskilda privatpersoner.
Regeringen har upprepade gånger betonat att klimatpolitiken måste genomsyra hela samhällsekonomin. ROT-avdraget är ett konkret verktyg som når ut brett – från villaägare i tätorter till fastighetsägare i landsbygdskommuner. Just därför bör vi använda det mer strategiskt. Med rätt utformning kan avdraget bidra till en klimatsmart omställning av det svenska bostadsbeståndet, samtidigt som det fortsätter skapa jobb och minska svartarbete.
Att låta miljardbelopp gå till renoveringar som ökar utsläppen av växthusgaser i stället för att stimulera effektiv resursanvändning, är i dag inte försvarbart. ROT-avdraget bör reformeras – inte avskaffas. Genom att rikta ROT-avdraget mot miljöförbättrande åtgärder och införa stöd för andra typer av reparationer, kan Sverige ta ett viktigt steg mot en mer hållbar och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi och samtidigt främja klimatmålen.
/Delegationen för cirkulär ekonomi
Mattias Philipsson, ordförande, verkställande direktör Svensk plaståtervinning i Motala AB
Caroline Andermatt, vice ordförande, verkställande direktör Myrorna
Anna Graaf, ledamot, hållbarhetschef White Arkitekter.
Marcus Hedblom, ledamot, verkställande direktör och koncernchef Ovako.
Elisabet Jamal Bergström, ledamot, Hållbarhetschef SEB Asset Management.
Fredrika Klarén, ledamot, hållbarhetschef på Polestar.
Kerstin Lindvall, ledamot, hållbarhetsdirektör ICA Gruppen AB.
Johanna Ljunggren, ledamot, hållbarhetschef på Kinnarps AB
Maria Sandell, ledamot, hållbarhetschef JM.
Magnus Uvhagen, ledamot, verkställande direktör Ragn-Sells Recycling Sverige
Lisa Wahlström, ledamot, hållbarhetsdirektör på Coca-Cola Europacific Partners Sverige