Rekommendationer överlämnade till regeringen

Delegationen och Romina

Delegationen för cirkulär ekonomi träffade den 26 maj Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och lämnade över delegationens rekommendationer för att möjliggöra omställningen till en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.

Sverige står inför en avgörande ekonomisk och ekologisk utmaning: att säkerställa långsiktig konkurrenskraft samtidigt som vi ställer om till ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är även en motor för innovation, global konkurrenskraft och stärkt säkerhet. För svenska företag är omställningen till en cirkulär ekonomi inte bara ett ansvar, utan även en strategisk möjlighet.

Delegationen för cirkulär ekonomi uppmanar regeringen att ta ett tydligt ledarskap i omställningen och säkerställa att svensk lagstiftning konsekvent främjar cirkularitet och upprätthålla en fortsatt hög ambitionsnivå inom EU-samarbetet. En stark inre marknad inom EU i kombination med en välfungerande cirkulär ekonomi tryggar EU:s råvarutillgång vilket innebär ett större oberoende i en geopolitiskt osäker värld. Inom EU-samarbetet behöver Sverige därför verka för att de regler som tas fram och implementeras inom unionen harmoniseras så att företag konkurrerar under samma förutsättningar och slipper onödiga administrativa hinder. Delegationen ser ett stort behov av att politiken för dialog med näringslivet i Sverige i samband med detta arbete.

De ekonomiska drivkrafterna för olika handlingsalternativ behöver också peka i rätt riktning, så att cirkulära lösningar premieras och att linjära alternativt blir mindre attraktiva. Devisen ”lätt att göra rätt och svårt att göra fel” behöver genomsyra hanteringen av resurser. Då kommer även mindre medvetna aktörer agera enligt de cirkulära principerna per automatik. Principen bör även speglas i kostnaderna, återbruk och materialåtervinning av resurser bör vara mer kostnadseffektivt än att förstöra resurser. Att primära råvaror har ett relativt lågt pris i förhållande till återvunnen råvara är också ett grundläggande problem som missgynnar efterfrågan på återvunnen råvara.

Foto: Jonatan Klefbom, Regeringskansliet

Näringslivet i Sverige saknar idag en tydlig och långsiktigt stabil bild av i vilken riktning, i vilken takt och med vilka medel som regeringen vill driva på utvecklingen för en cirkulär ekonomi. Otydligheten riskerar att hämma investerings- och innovationsviljan hos svenska företag. Den strategi för cirkulär ekonomi och de två efterföljande handlingsplaner som tagits fram av regeringen, har flera år på nacken och åtgärderna är i många fall utdaterade.

De nationella miljömålen, däribland Generationsmålet, omfattar inte hela den bredd av parametrar som definierar en giftfri, rättvis och geopolitiskt stabil cirkulär ekonomi och behöver därför kompletteras.

Mål behöver dessutom följas upp och därför är det viktigt att träffsäkra och relevanta nyckeltal finns kopplat till satta mål. Nyckeltal som regelbundet följs upp.

Åtgärdsförslag

  • Komplettera Sveriges miljömål
    Delegationen anser att nya mål bör införas som en del av Sveriges miljömål för att på ett bättre sätt omfatta den cirkulära ekonomins olika aspekter och därmed säkerställa maximal nytta.
  • Uppdatera den nationella strategin för cirkulär ekonomi
    Den svenska regeringen bör ta fram en uppdaterad strategi för cirkulär ekonomi med tillhörande handlingsplan för att tydliggöra mål, strategi och ambition på området.
  • Sätt mål för förbränning
    I en uppdaterad strategi för cirkulär ekonomi kan mål sättas för att begränsa förbränningen av resurser. Detta för att anpassa förbränningskapaciteten i takt med omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är ett område som vi har nationell rådighet över.
  • Ta fram en uppföljningsplan
    En tydlig och resurssatt plan för uppföljning bör följa denna strategi. Uppföljning kan med fördel göras med hjälp av data som samlas in via Eurostat men sannolikt behöver den kompletteras med ytterligare nyckeltal. Resurser krävs också till de myndigheter som ska ansvara för uppföljningsarbetet.


En effekt av att förtydliga mål och ambition avseende omställningen till en cirkulär ekonomi, blir bättre förutsebarhet gällande affärslandskapet i Sverige

Det saknas en stor och enhetlig efterfrågan på cirkulära lösningar på den svenska marknaden. Potentialen för att offentlig upphandling ska bidra till en cirkulär ekonomi nyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Som ett resultat ligger efterfrågan på återvunnen råvara och återanvända produkter, liksom på produkter som är designade för lång livslängd och möjlighet till reparation, kvar på en relativt låg nivå. Det innebär i sin tur att det blir riskfyllt för företag att satsa på innovation och affärsmodeller för cirkulära lösningar.

En utmaning med att inkludera cirkularitetsaspekter vid offentlig upphandling är bristen på resurser hos de upphandlande myndigheterna och bristen på tydliga signaler att prioritera aspekterna. Kompetens pekas ofta ut som en brist inom de upphandlande organisationerna, specifikt mindre sådana, gällande såväl val av relevanta cirkulära krav som hur utvärdering av offerter och uppföljning av efterlevnad bör göras. Det krävs även en förmåga att bedöma hur kravställning påverkar långsiktiga effekter av en upphandling och att ansvarig upphandlare har ett mandat att värdera andra parametrar än pris.

Åtgärdsförslag

  • Höj kraven på upphandlande myndigheter
    Vi föreslår att kraven höjs på upphandlande myndigheter att i större utsträckning ställa krav som gynnar cirkulära lösningar. Uppföljning av tillämpning bör göras på två nivåer. Dels avseende i vilken grad de upphandlande myndigheterna för in kraven i sina upphandlingar och dels av leverantörernas efterlevnad av kraven i de enskilda upphandlingarna. Detta för att säkerställa att inte oseriösa leverantörer kommer undan på bekostnad av seriösa.
  • Vidareutveckla cirkulära krav och kriterier
    Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla krav och utvärderingskriterier kopplat till cirkulär resurshantering, så att de sätts på ett verkningsfullt och långsiktigt gynnsamt sätt. Uppdraget bör göras i dialog med leverantörer.
  • Utveckla stöd till upphandlande organisationer
    Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att i större utsträckning stödja upphandlande organisationer i sitt strategiska inköpsarbete inklusive att sprida kunskap om sitt stödmaterial inom offentlig sektor. I uppdraget bör ingå att kunna ge upphandlande organisationer stöd i att formulera relevanta utvärderingskriterier och ge stöd för att nyttja dessa som komplement till baskrav.

Större tillämpning av cirkularitetskrav och utvärderingskriterier i offentliga upphandlingar kan reultera i kommersiell trygghet för företag som vill satsa på exempelvis produkter med återvunnet innehåll, lång livslängd och som är reparerbara. De offentliga organisationerna utgör tillsammans en mycket stor inköpsvolym och har därför potential att göra skillnad genom att skapa påtaglig efterfrågan.

En stor del av EU och Sveriges avfallslagstiftning formades utifrån en linjär logik, under en tid då produkter tillverkades, användes och slängdes utan vidare eftertanke. Trots att lagstiftningen har uppdaterats och reviderats i takt med att hållbarhetsfrågorna har vuxit, är den till viss del fortfarande präglad av det linjära systemet. Lagstiftningen behöver moderniseras i grunden för att aktivt styra mot en cirkulär ekonomi.

Det finns flera problem och utmaningar kopplat till avfallslagstiftningen, i vissa fall kan det bero på otydlig gränsdragning mellan avfall och produkt, klassificering och transport av farligt avfall och i vissa fall kan det bero på okunskap för hur lagen ska tolkas. Två centrala utmaningar är definitionen av avfall och ägarskapet. Avfallsbegreppet är vagt, vilket skapar rättsosäkerhet och gör det svårt för företag att utveckla cirkulära affärsmodeller. När ett material klassas som avfall omfattas det av ett strikt regelverk för lagring, transport och användning.

Enligt Kommerskollegium och Internationella Handelskammaren skapar det nuvarande regelverket för transport av avfall en del problem för företag att skapa cirkulära affärsmodeller.


Åtgärdsförslag

  • Utred för att säkerställa cirkulär avfallslagstiftning
    Tillsätt en utredning för att säkerställa att svensk avfallslagstiftning bidrar till att Sverige kan ha en konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi.
  • Dialog och samverkan mellan myndigheter och näringsliv
    Vi ser ett behov av dialog och samverkan mellan myndigheter och näringsliv. Likt Nationell plastsamordning behövs en Nationell avfallssamordning eller Nationell resurssamordning. Detta för att hitta ett forum där näringslivet och myndigheter kan diskutera otydligheter och hinder i lagen, och skapa bättre förståelse. Det är även en möjlighet för näringslivet att ge inspel till kommande lagstiftning.

Effekten av en modern och cirkulär avfallslagstiftning kan vara ökad återanvändning och materialåtervinning, minskat behov av att utvinna ny råvara och kan därmed bidra till att sänka miljö- och klimatpåverkan. Genom tydligare och mer långsiktiga spelregler skapas bättre förutsättningar för företag att investera i cirkulära affärsmodeller och utveckla hållbara lösningar.

Förtydliganden i lagstiftning och vägledning, särskilt vad gäller hinder vid återbruk, återanvändning och gränsöverskridande transporter av sekundära råvaror, skulle minska resursförbrukningen och underlätta för ett mer cirkulärt näringsliv. Missuppfattningar kring regler och tolkningar kan lösas genom dialog, vilket i sin tur skapar större trygghet för aktörer som vill bidra till omställningen.

Nationell avfallssamordning, i form av till exempel arbets- eller dialoggrupper, kan förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv. Detta kan skapa möjligheter för svenska aktörer att bidra med inspel under pågående EU-förhandlingar och säkerställa att lagstiftningen främjar cirkulär utveckling snarare än att motverka den.

Förbränning av avfall innebär en permanent förlust av värdefulla resurser som skulle kunna materialåtervinnas eller återanvändas, vilket motverkar en cirkulär ekonomi. När avfall förbränns avslutas kretsloppet, och resurser som hade kunnat materialåtervinnas eller återanvändas försvinner för gott.

Sveriges materialåtervinningsgrad för kommunalt avfall ligger för närvarande 16,7 procentenheter under målet på 55 viktprocent för 2025. Kommissionen har utfärdat en tidig varning till Sverige för risken att inte uppnå detta mål. I varningen framhålls det faktum att avfallsförbränning fortfarande är den dominerande formen av avfallsbehandling i Sverige vilket bidrar till de låga materialåtervinningsgraderna. Kommissionen rekommenderar Sverige att vidta åtgärder för att minska beroendet av förbränning. Om Sverige inte når målen för materialåtervinning väntar böter.

Det finns en utbyggd infrastruktur för förbränning av kommunalt avfall, vilket gör det förhållandevis enkelt och ekonomiskt attraktivt. Det försvårar för, och konkurrerar ut andra alternativ som exempelvis materialåtervinning, och övergången till mer hållbara lösningar. En viss förbränning av avfall kommer fortsatt att behövas. En del resurser ska inte cirkulera, till exempel på grund av att de innehåller farliga ämnen.

Sverige importerar varje år omkring 3 miljoner ton avfall från andra länder för att hålla förbränningsanläggningarna i drift. Avfallet är ofta dåligt sorterat och innehåller plast, metaller och andra värdefulla resurser som skulle kunna cirkulera i ekonomin om de hanterades bättre i ursprungsländerna. Det innebär att Sverige hjälper andra länder att undvika sitt eget avfallsansvar, samtidigt som vi bränner upp resurser som kunde ha återanvänts.

Avfallsförbränning är en betydande källa till växthusgasutsläpp. Enligt Naturvårdsverket uppgick avfallsförbränningens andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp till 80 procent 2023 och låg på cirka 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Ett fortsatt beroende av förbränning av kommunalt avfall låser in oss i ett systemfel. Stora investeringar i avfallsförbränningskapacitet skapar ekonomiska incitament att hålla anläggningarna i drift, snarare än att minska avfallet och ta tillvara på resurserna. Det försenar utvecklingen av mer hållbara lösningar som återbruk, reparationstjänster och effektivare återvinningssystem.

Åtgärdsförslag

  • Utred hur Sverige kan anpassa förbränningskapaciteten i takt med omställningen till en cirkulär ekonomi
    Tillsätt en utredning som föreslår hur Sverige succesivt kan trappa ner och begränsa avfallsförbränningen i takt med omställningen mot en mer cirkulär och konkurrenskraftig ekonomi, där resurser tillvaratas bättre.

Sverige behöver en långsiktig och ansvarsfull plan för att succesivt begränsa förbränningen av kommunalt avfall till en mer cirkulär ekonomi. En sådan nedtrappning kan bidra till minskade klimatutsläpp, ett mer effektivt resursutnyttjande och minskad belastning på ekosystem och biologisk mångfald.

En plan för en mer begränsad förbränning av resurser skulle samtidigt öka möjligheterna att nå EU:s mål för materialåtervinning och därmed minska risken för sanktioner. Det är ett avgörande steg för att ställa om till en resurseffektiv, cirkulär och klimatneutral ekonomi.