Expertgrupper

Delegationen inrättar successivt en rad expertgrupper som arbetar mer fokuserat inom ett antal prioriterade områden.

Expertgruppernas roll är, liksom referensgruppens, att utarbeta förslag som Delegationen kan ta ställning till och när det är lämpligt, skicka in till Regeringskansliet. Förslagen ska innehålla en tydlig beskrivning av problemen och konkreta åtgärder för att lösa dem. Det kan vara ekonomiska eller regulatoriska styrmedel som regeringen kan besluta om för att ytterligare skynda på omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi.

Läs mer om Delegationens inrättade expertgrupper nedan.

Cirkulär anläggningsindustri

Om expertgruppens arbetelänk till annan webbplats
Sverige har en stor efterfrågan på olika material för anläggningsändamål, ca 100 miljoner ton per år. Vi genererar också stora mängder överskott i samband med infrastruktur och byggprojekt, ca 40-60 miljoner ton årligen. Av de material som säljs i Sverige så utgör återvunna material bara en bråkdel. Orsaken till att vi har mindre försäljning i Sverige är delvis institutionella hinder som många av våra grannländer har övervunnit genom samverkan mellan politik, tillsyn och verksamhetsutövare. Expertgruppens syfte är att belysa några av de hinder som finns och föreslå konkreta åtgärder för att övervinna dessa.

Expertgruppen för cirkulär anläggningsindustri skall:

  • Föreslå konkreta förslag till förändringar av vägledning, regelverk, lagstiftning och andra styrmedel som på 1-3 år kan skapa mer hållbara materialflöden för byggmaterial i mark- och anläggningsindustrin.
  • Identifiera, uppskatta och prioritera de förändringarna av vägledning, regelverk, lagstiftning och styrmedel som ger de största potentiella samhällsvinsterna avseende ekonomi, klimat, miljöskydd och resurshushållning.

Cirkulär upphandling

Mer information kommer snart.

Designprinciper

Mer information kommer snart.

Hållbara flöden av metaller

Om expertgruppens arbete
Den samhällsförändring som kommer att krävas för att Sverige ska uppnå sina miljömål samt bli klimatneutralt till 2045 kommer bland annat att kräva ett minskat beroende av fossila bränslen, en grön energiomställning samt en framväxt av cirkulär ekonomi.

Det finns ett antal viktiga råvaror och komponenter (så kallade innovationskritiska material) för de nyckelteknologier som krävs för att denna förändring ska kunna äga rum. Det finns dock en rad utmaningar kopplade till användningen av dessa teknologier; geologiska förekomster, geografisk koncentration av resurser, gruvor och förädling, regelverk och marknadsstrukturer, geopolitiska faktorer, tekniska utmaningar, miljökonsekvenser, sociala och etiska frågor samt återvinningspotential runt hållbarheten sett till materialens fullständiga livscykler. Perspektivet är vitt och innefattar även så väl sociala som geopolitiska aspekter av hållbara materialflöden.

Det ökade behovet samt beroendet av dessa råvaror (huvudsakligen kritiska material så som sällsynta jordartsmetaller, nickel, kobolt, litium etc.) som utgör basen i dessa nyckelteknologier aktualiserar nödvändigheten i att också arbeta för att skapa mer cirkulära flöden för dessa råvaror. Något som kan minska de många negativa sociala konsekvenser och negativa miljökonsekvenser som härrör från utvinningen av dessa råvaror. När vi designar ett hållbart samhälle räcker det inte att enbart ha sikte på ett fossilfritt samhälle, i det hållbara samhället måste hela materialets livscykel designas så att människans negativa effekter på naturen minimeras utan att förlora vare sig tillväxt, produktivitet eller affärsnytta. Här är den cirkulära ekonomin ett effektivt verktyg för att skapa detta.

Expertgruppen för metaller skall utgå från följande frågeställningar i sitt arbete:

  • Vilka metaller är viktiga som nycklar för samhällets omställning? Inom vilka tekniker, sektorer och användningsområden används dessa? Vilka är de viktiga metaller som är viktiga att synliggöra och ställa krav på i upphandling?
  • Är batterier det viktigaste frågan för Sverige och är dessa lämpliga som fallstudier? Inom vilka sektorer används batterier – hur ser utvecklingen ut? Vilka metaller är viktigast? Är det främst Nickel, Kobolt och Litium? Sårbarhet för olika aktörer. Från vilka länder importeras batterier/metaller?
  • Vilka krav kan man ställa runt hållbara metallflöden? Är det möjligt att koppla dessa krav till en uppförandekod (se Sveriges regioner och landstings uppförandekod för leverantörer)? Skall man ställa krav på att leverantör skall redogöra för mängd och hur man arbetar med att minska användningen av kritiska metaller?
  • Återvinning – vad är möjligt att ställa krav på – vilka metaller går att återvinna? Vad återvinns idag? Och vad sker med det som inte återvinns?
  • Spårbarhet - vilka krav kan man ställa på spårbarhet?
  • Vilka viktiga metaller finns i Sverige? Ökad gruvdrift i Sverige kontra importberoende?

Mätning av cirkularitet

Om expertgruppens arbete
Expertgruppen producerar råd till Regeringens delegation för cirkulär ekonomi om hur Sverige som stat bör förhålla sig till mätning av cirkulär ekonomi. Mätning underlättar koordinering i samhället, så som t.ex. upphandlingar, förbättringsprocesser, innovationssatsningar och ansvarsutkrävande. Ska vi skapa en omställning mot cirkulär ekonomi behöver vi kunna mäta. Sverige bör inte använda unika mätetal eftersom svenska aktörer behöver verka i globala värdekedjor. Sverige bör vara proaktiv om vi ska vinna konkurrensfördelar respektive driva på omställning. Expertgruppens uppgift är att föreslå en balans mellan anpassning och proaktivt agerande. Vi ger råd om hur staten bör agera för att främja konkurrenskraftig cirkulär omställning i Sverige genom mätning.

Expertgruppen arbetar utifrån grundansatsen att Sverige ska följa dominerande internationella initiativ i det stora men kan strategiskt välja att gå före och försöka påverka internationella initiativ i utvalda sektorer. Mer konkret ska expertgruppen:

  • Ge förslag på områden där potentialen och värdet är stort för Sverige att gå före eller försöka påverka internationella utvecklingar inom mätning av cirkulär ekonomi.
  • Ge förslag på hur en implementations- och underhållsplan kan se ut för ökad mätning av cirkulär ekonomi i Sverige. Detta innefattar vilken sorts organisation som behöver göra vad samt en tidslinje för detta.

Vatten och avlopp

Om expertgruppens arbete
Sveriges VA-organisationer arbetar i högt tempo för att i väsentlig takt stärka sin förmåga att kunna leverera hållbara, kostnadseffektiva och säkra vatten- och avloppstjänster och bidra till god samhällsplanering och klimatanpassning.

VA-organisationerna har identifierat en rad olika resurser i avloppsvattnet som kan tas tillvara i den cirkulära ekonomin för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i kris och beredskap.

Expertgruppen kommer att fokusera på hur det renade avloppsvattnet kan användas för bevattning i jordbruk och för annan bevattning i parker och områden med vattenbrist eller för användning inom industrin eller andra verksamheter som är i behov av vatten som inte fordrar dricksvattenkvalitet.

Andra områden som beskriver cirkulär ekonomi i praktiken genom branschens dagliga verksamhet är också av vikt såsom hur innehåll av kemisk energi i organiskt material kan bli biogas, avloppsvattnets innehåll av värmeenergi som kan användas till stadens fjärrvärmenät och avloppsvattnets innehåll av mull och näringsämnen som behövs i jordbruket för ett mera cirkulärt livsmedelssystem.

Branschen befinner sig i ett paradigmskifte där vi behöver bredda synen på hur VA-systemet kan vara uppbyggt och vad svenska VA-organisationer kan bidra med i ett långsiktigt hållbart och mera cirkulärt samhälle. Det finns ett antal samhällsnyttor som VA-organisationerna kan tillföra mer än vad som i dagsläget tillåts eller är möjligt. Dessa punkter är olika till sin karaktär men mynnar i slutändan ut i ändrade förutsättningar för att branschen i större skala kan arbeta för ökad cirkularitet med moderniserade system, processer och organisationer.

VA-organisationerna skapar mer samhällsnytta än enbart vattentjänster. Genom biogasproduktion, klimatanpassning och näringsåterföring bidrar vi till ett mer hållbart samhälle. VA-organisationerna både kan och vill bidra med mer lösningar på samhällets utmaningar genom att vara en aktör för ett mer cirkulärt samhälle.

Olika system och processer för att i ökad utsträckning återvinna resursen renat avloppsvatten kommer att studeras, liksom styrmedel för utveckling i denna riktning. En viktig del är uppströmsarbetet, alltså det förebyggande kemikaliearbetet samt vilken typ av omhändertagande olika avloppsflöden bör ha.

Vatten- och avloppstjänster har god status idag, men avsevärda utmaningar på lång sikt. För att trygga den långsiktiga hållbarheten behövs strategiska åtgärder, politiska beslut och omfattande investeringar. Det behövs nya pris- och affärsmodeller, ökad innovationskraft samt ökat partnerskap med andra aktörer – att verka tillsammans och genom andra. Dessa utmaningar behöver mötas om branschen fortsatt ska kunna vara en leverantör av långsiktigt hållbara vattentjänster i en cirkulär ekonomi.

Expertgruppen för Hållbar och Cirkulär VA skall:

  • På ett övergripande plan beskriva de möjligheter, hinder och utmaningar VA-organisationerna ser kopplat till en ökad takt i arbetet för en ökad cirkulär ekonomi med resursen renat avloppsvatten.
  • Arbeta fram gemensamma ståndpunkter för möjligheter till ökad användning av resursen renat avloppsvatten
  • Arbeta fram gemensamma förslag kring ekonomiska, politiska och personella styrmedel för identifierade möjligheter och utmaningar.

Planerade expertgrupper under 2020

  • Stärkt spårbarhet
  • Producentansvarets utformning
  • Fler grupper kan tillkomma